Inte riktigt som jag brukar...

Igår åkte jag och Jasmin runt så gott som hela dagen och fotade loss! Skitbra blev det, som alltid. Detta är första bilden ut ur photoshop, och den ser inte riktigt ut som mina bilder brukar. Har gått emot ett gäng av mina vanliga 'oskrivna regler'. Men nöjd är jag! Sen får vi se om de andra bilderna redigeras i samma anda, eller om de ser helt annorlunda ut!

Jag har däremot påbörjat något stort, för mig. I går fick jag ett väldigt viktigt mail, och i förrgår ett lika viktigt samtal. Saker är på g, och det känns så bra! Men tänker hålla lite på detta. en stund till iaf :)
Att stå i bilkö

När vi åkte hem i måndags så fastnade vi längs E18, i en bilkö, som berodde på en olycka. det var en lång kö, och vi stod still i nästan en timme. Under denna timme hann jag bli mer och mer irriterad, irriterad på hur människor tänker (eller inte tänker) och agerar under sådana här situationer. 

En av de saker som gör mig irriterad är de som kör om kön. Detta leder bara till två köer, bredvid varandra. Samt att jag anser det lite som att trängas, och ingen gillar väl den som trängs i ICA-kön? Detsamma gäller här. Genom att köra om kön, och stoppa upp längre fram i andra filen försvåras det även för uttryckningsfordonen att ta sig fram fortast möjligt till olycksplatsen. 

Även när trafiken börjar röra på sig bidrar det bara till mer kö och stoppar upp trafiken genom att köra om. Självklart kan folk ha bråttom, men alla som sitter i kön är på väg någonstans, och ingen vill bli mer sinkad än vad som är behövligt. Med andra ord, det går snabbast för alla om bilisterna står kvar på 'sin' plats i kön, och låter trafiken flyta på. 

Jag har även sett människor stanna bilen, kliva ur, och fotografera vid sådana här tillfällen. För det första, din bil står och tar upp plats, plats som kan behöva nyttjas då uttryckningsfordon kommer. För det andra så är det väldigt okänsligt att stanna och fotografera någon annans olycka. Vare sig det är en brand, en trafikolycka eller vad som så är det en jobbig situation för den som råkar ut för det, med mycket att ta in ändå. Att stanna och fotografera är lite som att strö salt i andras sår. 
Vår bröllopsresa.


 
Vi åkte från Arlanda sedan på måndagen, 19.50 lyfte vårt flyg och det tar 2h att flyga till Amsterdam. Jag har inte flygit sedan jag var 15 år, och detta var Simons första flygtur. Han tog det hela med lugn, men det gjorde inte jag. Min höjdskräck har blivit mycket värre på senare år och jag gillade inte alls flygningen. Den avslutades dessutom med turbulens. Något som inte är helt ovanligt, vilket jag läst mig till i efterhand, samt att turbulens är helt ofarligt. 
På bilden här ovan har vi kommit fram till hotellet, efter att ha klivit av flyget, hittat våra väskor, (vilket gick förvånansvärt smidigt), lyckats ändra tid på vår förbokade taxi och kommit fram. Vi bodde på The Student Hotel Amsterdam City. Ett väldigt mordent hotell med otroligt service. Det enda jag kan klaga på är trycket i duscharna, annars var det tiptop. Simon hade dessutom skrivit till dem innan och meddelat att detta var vår bröllopsresa, så det fanns en liten överraskning på rummet. En liten present med kondomer, solglasögon, dryckesöppnare och stroopwafles


På tisdagsmorgonen begav vi oss in till centrum, och till vår förtjusning låg tunnelbanan helt perfekt till hotellet. 2-3 minuters promenad till tunnelbanan, 5 minuters resa in till Niuewmarkt, där vi hoppade av de allra flesta gånger. Detta var det första vi såg när vi klev upp från tunnelbanan. Det är en resturang, och ingen info om vad det en gång varit, men det var en imponerande byggnad! 
Vi traskade runt lite, hittade ett fik där vi köpte frukost (åt inte frukost en enda gång på hotellet, valde att inte inkludera det i vår bokning, just för att kunna strosa runt och smaka på lite olika). Sen strosade vi lite, och hamnade helt omedvetet i Red Light District. Helt plötsligt vad det sexshopper och andra saker lite överallt. Det är fotoförbud i Red Light District, men någon allmän bild såhär kunde man ta. På denna bild syns en av de större strippklubbarna, Bananas. 
 
Efter lite runtvandring hamnade vi på Madame Tussauds, samt Amsterdam Dungeon. 
 
På Amsterdam Dungeon fick man inte fotografera, men det var en helt otroligt upplevelse, och en av de saker som sitter kvar starkast nu när vi kommit hem. Det var en historialektion om Amsterdams mörkare händelser kan man säga. Med skådespelare och en otroligt omgivning. Skådespelarna vad även dem imponerande, helt otroligt duktiga! Här kan ni läsa mer om ni är intresserade. 

 
En bild jag tog på vägen hem mot tunnelbanan igen, detta på Red Light District, under kvällen. Det var svårt att inte hamna i dessa kvarter, då de var stora och rätt som det var dök de röda fönstren upp när man gick runt. Till vänster på bilden är Casa Rosso, enkelt beskrivet som en 'vuxen-teater'. 



Mycket mat har det blivit, och vi har aldrig ätit på samma ställe två gånger. Här är första lunchen, på en resturang som var Argentina-inspirerad (vilket många matställen var). Jag hade beställt in lax och vin (känner man mig så är det dags att plocka upp hakan där, för det är nog något få människor trodde jag frivilligt skulle beställa in på en resturang, och nej, det var inte jättegott). Simon beställde in räkor (som var jättegoda...). Här sitter vi vid kanalen, och har precis hejat på två grabbar som kom förbi i en trampbåt, med varsin öl i handen och ett stort leende över ansiktet. Sista meningen beskriver nog Amsterdam rätt så bra. 



Såhär såg de ut ungefär överallt, grönska, städat och väldigt vackert för ögat. Och gamla underbara hus!



Jag menar, kolla in det lilla svarta där i mitten <3



En av dagarna då vi knatade runt såg Simon helt plötsligt ett par master i horisonten. Så vi började gå, och det visade sig att de tillhörde ett gammalt skepp. Skeppet tillhörde i sig ett museum. Så vi gick in på museumet, som var gigantiskt, och kollade även in båten. Man fick gå in och undersöka runt, riktigt spännande!



Innan museumet knatade vi upp här (en halv mardröm för mig, som höjdrädd), men Simon tyckte det var spännande och vad gör man inte för kärleken... Blåste gjorde det, och väl uppe insåg vi att ingången till museumet låg på bottenvåningen, vi kikade in, men just science är väl inte det som tilltalar oss så mycket. Såg ut som ett stort Tomtits. Vi gick vidare till båten och båtmuseumet. 



Denna lilla båt låg bredvid den stora, i ett eget litet båthus. Denna kanalbåt är för Nederländernas kung och drottning. Det hade några hundra år på nacken, och är ett otroligt hantverk!



Min favoritaffär i Amsterdam! Tyvärr fick man inte fota eller filma inne i affären, men dem hade allt! Allt inom fantasy, steampunk osv. Saker som tilltalar mig. Inredningen var också otroligt, som stora träd där de placerat saker i ungefär. 



Jag har ett gäng bilder över kanalerna kan jag säga. Nu var inte mitt fokus på fina bilder därnere, utan mer bilder för minnen. Systemkameran låg på hotellrummet hela tiden och mobilen var det som användes. Jag hade en tanke på att räta upp och fixa till bilderna i datorn, men nej. Jag vill ha bilderna som de är tagna, och sen är jag lat. 



Dessa bilder är ifrån Ripley's Belive it or not - museum. Spännande, och namnet säger det mesta! Kolla bara in storleken på Transformern, Simon når den ungefär till knäet och han är 1.87 cm lång! 


Amsterdam Old Church, inklämd mellan husen. 



Mitt i Amsterdam ligger Artis Zoo. Ett gigantiskt zoo, med mycket djur, även här en otroligt miljö. Både för djur och besökare. Samt verkade de ha en väldigt bra djursyn. Bla att djuren skulle förbli vilda, lemurerna var lösa, men fick inte röras och de motade bort dem om de till exempel försökte krypa ned i en barnvagn (true story). 



Sockershock efter vandringen inne på djurparken. Nej mamma, det blev inte många sådana här, endast denna faktiskt. Jag kunde helt enkelt inte låta bli att smaka, diabetes eller inte. 



Försäljarna i butiken kollade lite snett på mig när jag fotade denna bild, men fick lite flashback, typ 10 år eller så när Telenor var Vodafone i Sverige. Trodde det hade gått i graven.

 
Denna bild tog jag sista morgonen i Amsterdam, innan vi skulle upp och bege oss till flyget. Min underbara man som fortfarande ligger och sover. 

Vi har gjort så mycket mer än detta, åkt kanalbåt, en och annan barnförbjuden upplevelse som jag inte kommer skriva om här, flera olika museum, casino, så mycket mat och massa promenader. Ungefär 17.000-20.000 steg per dag. Däremot provade vi aldrig någon coffeshop eller att röka på. Det fanns helt enkelt så mycket annat att sysselsätta sig med, och vi var rika på upplevelser ändå. Vi skulle in på Anne Franks-hus, men när vi hade promenerat dit så var kön för lång. Vi åt lunch på pancake house istället, som låg bredvid. (Holländska våfflor <3), sen gick vi till Rijksmusem, och kom dit strax innan de stängde. Så in där kom vi aldrig heller. 
Vi gick långt till en väderkvarn, vi har smådruckit alkohol hela dagarna, utan att bli varken fulla eller bakis. Ingen migrän heller. Denna resa har varit helt otrolig, och som bröllopsresa underbar. Vi har pratat om Amsterdam så länge, och nu har vi varit där. En overklig tanke, och nu kanske några tycker jag börjar bli tjatig men tänk då på hur lite vi har rest. Detta är stort för oss, nästan lika stort som vårt bröllop. Iaf att vi fick göra denna resa ihop, och uppleva, se och utforska vi två.