Every time you tell me this is real
 
En badbild ifrån i somras på Hailey, i brist på annat. 
 
Idag har inte varit min dag. Senaste tiden har jag kännt mig lycklig, även om skolan har varit lite kaos och en del förvirring så har jag ändå gått runt och nynnat och varit allmänt glad. 
Igår blev jag dock förbannad, för jag fick, vad jag då trodde, en felaktig p-bot. Idag kontrollerade jag extra nogrannt när jag parkerade, men kom ändå ut och hittade en ny gul lapp i framrutan på bilen. 
Ringde i ren frustation numret som står på, och fick förklarar för mig att jo det finns en skylt om att EasyParks app inte gäller på just den parkeringen. Jo, visst hittade jag skylten. Den satt synligt, men ändå inte där du tittar efter den. Det blev en hård läxa, en läxa på sammanlagt 800:-. Ska vi då öven lägga till dem 400:- jag fick förra veckan för att jag i panik första dagen i skolan råkade ställa mig på förhyrd parkering så pratar vi en väldigt dyr läxa. 
Tilläggas att jag aldrig, under mina fem år med körkort fått en p-bot, en fortkörning eller någon form av anmärkning, men det har jag nu lyckats bryta. 

Innan jag hittade denna gula lilla lapp fick jag även meddelande om att Flippa har diarré och hyresvärden ringde och berättade att hon skäller hela dagarna. Har dock lite svårt att köpa det helt, eftersom jag är hemma många dagar i veckan. Kan köpa att hon skäller ibland, specifikt om hon tror att någon ska komma in i hennes hem, om det låter som om dörren öppnas, eller kanske någon ringer på hos grannen och liknande. Men hon är tyst som en mus när vi är hemma, jag har även 'campat' utanför dörren flera gånger utan att höra henne, samt spelat in henne med dator, inte ett ljud. Någonting måste trigga henne, frågan är om vad. Så ångesten över det la sig fint till grunden för p-boten. 
 
Tänkte att jag iaf skulle avsluta dagen med en god gärning och åkte in till min tid på blodgivningen. Allt gick bra, jag hamnde i stolen och dem började tappa. När dem väl drar ut nålen börjar jag känna mig yr och kallsvettig. Har inte kännt av något särskilt dem 4 gånger tidigare jag lämnat blod, men denna gång var trydligen ett undantag. 
Sköterskorna var helt underbara, dem lutade bak stolen, la en kall bit papper över min panna, hämtade juice som jag inte ens själv fick hålla i, utan fick dricka ur sugrör. Knappt så jag fick resa mig ifrån stolen och gå därifrån, så kände mig verkligen omhändertagen, även om yrsel och kallsvettningarna egentligen säkert inte var något allvarligt. Har ätit lite dåligt idag och med största säkerhet det som påverkade. Så nästa gång ser jag till att ha alla resurser i kroppen påfyllda innan jag åker dit. 
 
Nu har jag skrivit en hel novell om min dags negativitet, men det är skönt att skriva av sig. 
För att vända så hade vi dramaövningar i skolan idag, och usch vad jag fasade för dem. Det här med att tala inför publik och integrera med okända människor är hemskt enligt mig (oja, jah har verkligen valt rätt yrke ;) ), men det gick bra. Riktigt bra, jag hade kul och tiden gick rätt så snabbt. Det verkar vara en riktigt härlig klass!
Allt som att tala inför allihopa, med alla blickar riktade mot mig gick utan ens en liten stammning, och kunde lägga fram mina ideér och åsikter inför främmande människor samt till och med leka en lite mer avancerad variant av hela havet stormar, kallad orkanen.