Provade mig på det här med att balansera stenar i Hällefors. Något jag snöat in lite på tack vare Jonna Jinton.
Med mitt tålamod är det en rätt ansträngande syssla, men kanske väldigt välbehövlig.
Önskar man bodde närmare naturen och kunde ägna sig åt skogspromenader och sysslor som att balansera stenar oftare. Eller bara låta Flippa springa lös, så mycket bättre vi skulle må, alla i vår lilla familj.
Jag har faktiskt lagt ut en Blocket-annons, igen, om just detta. Vi har fått en del svar tidigare, men aldrig någon som riktigt klaffat. Mitt nästa boende vill jag ska vara ett långvarigt boende. Ett boende där vi kan boa in oss, på riktigt, och börja pyssla. Vi kan roa oss åt alla våra intressen utan att känna oss störda, eller i vägen. Ett boende vi kan starta en familj på, och där vi kan bosätta oss.
Jag trivs jättebra i lägenheten, men det är just det. Det är en lägenhet. Inomhus är allting okej, men så fort jag tittar ut eller går ut genom dörren sjunker axlarna en bit och jag känner att det inte är hemma. Det är dessutom bara en tvåa, så jag vet att vi inom, tex, iaf fem år kommer få hitta nytt boende, och då känns det som att det inte är någon idé att boa in sig ordentligt.
17 kommentar(er)
